FN:s konvention om barnets rättigheter eller som den brukar kallas, barnkonventionen är ett rättslig bindande internationellt avtal som skrivits under av 196 länder. OMEP deltog i arbetet med att ta fram barnkonventionen och har också varit med och skrivit några av de allmänna kommentarer, som är råd om hur artiklarna i konventionen ska tolkas. Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Barnkonventionen består av 54 artiklar, men det finns fyra artiklar som beskriver grundprinciper som alltid ska beaktas i frågor som rör barn.

·       Artikel 2   Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

·       Artikel 3   Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

·       Artikel 6   Alla barn har rätt till liv och utveckling.

·       Artikel 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 20 november 1989. Sverige ratificerade konventionen, d.v.s förband sig folkrättsligt att förverkliga den 1990 och den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

De stater som ratificerat barnkonventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa artiklarna i konventionen, men det är inte möjligt att stämma en stat som i praktiken inte handlar enligt konventionen. De påtryckningsverktyg som finns är den kritik FN ger de länder som inte lever upp till det som står i barnkonventionen. FN granskar därför medlemsstaterna vart femte år. Läs mer under ”Barnrättskommittén”. Barnkonventionen har också ett tilläggsprotokoll, Tilläggsprotokoll 3, som är en internationell klagomekanism. Sverige har inte ratificerat det. Läs mer under ”Tilläggsprotokoll 3”