Uppdaterad 23 07 01
Vart femte år granskar FN hur medlemsstaterna efterlever barnkonven-tionens artiklar. Det är Barnrättskommittén, med säte i Geneve som genomför granskningen. Barnrättskommittén är en internationell kommitté som har till uppgift att övervaka att
barnkonventionen verkligen respekteras i de länder som ratificerat den. Kommittén
finns i Genève och består av 18 oberoende experter "med högt moraliskt
anseende och erkänd sakkunskap". Ledamöterna i kommittén ska agera i
egenskap av sig själva och inte för organisationer eller länder. (artikel
43.2). De stater som ratificerat konventionen nominerar och väljer kommittéledamöterna. En geografisk fördelning ska eftersträvas och personer
från olika rättssystem ska finnas representerade. Ledamöterna väljs på fyra år
och val sker vartannat år.
Barnrättskommitténs arbete har ofta försenats och för att göra kommitténs arbete effektivare och granskningsprocessen snabbare, beslutade FN 2014 att förenkla rapporteringssystemet. Barnrättskommittén gav länder möjlighet att rapportera enligt en förenklad process. Sverige bjöds in och svarade under 2018 ja och har att i den rapport som skickades in till FN 2021, använt det förenklade sättet att rapportera.
I pdf-filen "Frågelistan från FN 2021" till vänster, kan du läsa hela den lista på frågor som barnrättskommittén skickat till den svenska regeringen kring hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Svaren, Sveriges kombinerade sjätte och sjunde periodiska rapport, överlämnades till Barnrättskommittén den 15 oktober 2021. Se pdf-filen "Sveriges svar 211015" här till vänster. Nästa steg i granskningen var då Sverige kallades till Barnrättskommittén för samtal. Efter detta möte
lämnade kommittén rekommendationer till Sverige om vad den anser Sverige ska arbeta med för att säkerställa barns rättigheter i Sverige.
FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige 2023 ligger här i vänsterkolumnen. Sverige fick denna gång 125 rekommendationer till förbättringar. Som ni kan läsa, anser kommittén att Sverige i vissa frågor inte gjort några förändringar sedan 2009. Längst ner på denna sida finns några exempel från granskningen (2015) på vad barnrättskommittén då ansåg att Sverige behövde förbättra för att leva upp till barnkonventionens bestämmelser.
UNICEF och
frivilligorganisationer kommenterar oftast ländernas rapport, för att ge Barnrättskommittén en mer fullständig bild av barns situation
i det aktuella landet. Den förenklade rapporteringsprocessen innebär att man övergår från att organisationer en och en skickar en rapport, till att frivilligorganisationerna samarbetar och skickar en gemensam rapport. Den alternativa rapporten utgår från de frågor FN ställt vid den senaste granskningen.
Rapporten följer en mall och får ej överskrida ett visst antal sidor och ord. I Sverige har UNICEF lett arbetet med att utarbeta alternativrapporten tillsammans med ett 31 barnrättsorganisationer. Nätverket för barnkonventionen, där Svenska OMEP är medlem har varit en av dessa organisationer.
Den 1 juli 2022 överlämnades den alternativa rapporten "Hör barnens röst" till regeringen. Samtidigt skickades rapporten till Barnrättskommittén. För första gången någonsin har Sverige lämnat in barnens rapport som huvudrapport. De vuxnas kommentarer skickas med som bilaga. Läs rapporten i sin helhet i kolumnen uppe till vänster. I januari 2023 åkte en delegation med barn och medföljande vuxna åka till Genève och träffa Barnrättskommittén. Kommittén träffade även den svenska regeringen och har överlämnat rekommendationer på frågor och områden Sverige behöver förbättra.
UNICEF har bjudit in till work shop för att tillsammans med barnrättsorganisationer titta på vilka frågor man ska arbeta med. Man har öppnat inbjudan att gälla fler organisationer än de som var med och arbetade fram den alternativa rapporten och Svenska OMEP har tackat ja till att vara med.
FN: s rekommendationer 2015
- Att barnkonventionen blir svensk lag.
- Att Barnombudsmannen får mandat att utreda individuella klagomål från barn.
- Att alla barn i Sverige skyddas mot diskriminering.
- Att utreda barnets bästa i asylärenden och socialtjänstutredningar.
- Att förbjuda isolering av barn på institution.
- Att se till så att anmälningsplikten fungerar när barn far illa.
- Att stärka skyddet för barn mot sexuell exploatering.
- Att undersöka orsakerna till barnfattigdom.
- Att ändra utlänningslagen så att barn hörs i asylprocessen.
- Att garantera att inget barn i samhällsvård utvisas tillsammans med föräldrar som barnet behöver skyddas från.
- Att införa obligatoriska barnkonsekvensanalyser i alla beslut och processer som rör barn, till exempel i samband med lagstiftning, budgetfrågor och internationellt bistånd.
- Att ratificera tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt.
